Jag gnällde just om att mitt liv inte är så intressant just nu och insåg ganska raskt att egentligen är det precis så jag vill ha det. Vad jag menar är att jag har det oförskämt bra egentligen och att jag inte vill ha en massa kris och panik. För om jag ska vara ärlig, är det ofta det som gör mitt liv intressant.
Nej, jag ska vara himla nöjd att allt går sin vardagliga lilla lunk... På semestern kan jag tänka mig lite äventyr av det positiva slaget, men som sagt var, jag undanbeder mig kris och panik på alla de sätt.
Och bara därför kommer hela helvetet att braka lös när som helst...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar