Springa, äta, dreggla!

Ju mer jag tränar desto hungrigare blir jag, vilket i och för sig är väldigt logiskt. Men om jag ska äta mig mätt på potatis, vilket är favoriten just nu (fråga inte varför!) så kan jag springa tillbaka till Umeå och hem igen utan att det kommer att märkas det minsta lilla på vågen. Varför kan man inte ha cravings för bra saker i stället som... morötter eller mager biff! Det skulle underlätta en hel del! Nu är det väl så att huvudanledningen till att jag springer inte är att gå ner i vikt utan för att orka mer och till sist springa göteborgsvarvet men ändå! Jag vill ha ett mätbart bevis på svetten och gallan som faktiskt går in till springandet och tränandet.

Dessutom finns ju alla smaskiga kak- och tårtrecept som jag vill prova överallt och det lär ju inte vara bra för de mätbara måtten. Så det får bli mer självspäkning och mindre kakor... i alla fall storleksmässigt. Små bitar måste vara nyttigare än stora om man bara äter en, eller hur?