Semester, äntligen

Så, nu har jag äntligen semester... Fast det känns som jag har tusen saker jag borde göra ändå. Saker som borde ha blivit gjorda på jobbet och saker som ska göras här hemma och saker jag vill göra. Jag borde storstäda och fixa här hemma, jag vill läsa alla böcker jag har köpt, lyssna på alla podcasts jag försökt ladda ner och måla lite. Vilket påminner mig om att jag ska måla om hallmöblerna, ytterligare en borde sak alltså...

Träning, träning och träning

Har tänkt på det flera gånger i helgen och jag har säkert sagt det förut, men det faktum att jag inte ser något konstigt i att springa en mil innan lunch är ganska långt ifrån hur jag såg på tränning för typ fem år sedan. Jag tycker att det är kul att springa även om jag gnäller ibland och är less på det i omgångar. För ett par år sedan skulle jag nog heller ha tagit bort min fot än springa en mil. Jag var och köpte speciella strumpor för löpning idag och vi funderar på att börja skaffa grejer till ett litet hemmagym nu....

Långt i från den gammla mig...

Beklagar mig

Jag gnällde just om att mitt liv inte är så intressant just nu och insåg ganska raskt att egentligen är det precis så jag vill ha det. Vad jag menar är att jag har det oförskämt bra egentligen och att jag inte vill ha en massa kris och panik. För om jag ska vara ärlig, är det ofta det som gör mitt liv intressant.

Nej, jag ska vara himla nöjd att allt går sin vardagliga lilla lunk...  På semestern kan jag tänka mig lite äventyr av det positiva slaget, men som sagt var, jag undanbeder mig kris och panik på alla de sätt.

Och bara därför kommer hela helvetet att braka lös när som helst...

Pyspunka

Inser också att bloggen fortfarande har vintertema.... Och jag är alldeles för trött och oengagerad för att göra något åt det.

Jag är helt mentalt och pysiskt utmattad nu... Det känns att det var längesedan jag hade semester och jag vet inte hur jag ska orka med den sista veckan som är kvar nu innan jag får de efterlängtade tre veckorna. Jag ska bara ligga still de första dagarna, ligga still och läsa, fika på mitt favoritfik, träna och sova. En sväng till norrland blir dock tvunget och det lär inte bli vilsamt om man säger som så.

Min uppenbara brist på entusiasm har uppmärksammats på jobbet, de skrattar åt min uppenbara pyspunka och jag hoppas bara att de står ut med mig nästa vecka med... Men det är tur att jag verkligen gillar mitt jobb, annars skulle jag verkligen ha brutit ihop av utmattning redan, inte bara ha pyspunka.

Jag ligger efter...

Jag ligger efter med nästan allt, typ 200 bilder eller så, 20 böcker och en semester... Iden här takten kommer jag aldrig i kapp.

jaha ja

Så var vi här igen och igen, inte har jag bloggat på minst en månad, inte heller postat bilder i fotoutmaningen, nä ingenting vettigt alls har jag gjort. Det finns i alla fall en förklaring, livet har snurrat ganska mycket snabbare än det gör normalt. Först så fick jag reda på att jag fått jobb i Karlstad och att jag bara hade 6 veckor att fixa med flytten, strax där på dog min älskade mormor och jag fick lov att ta mig tillbaka till Norrland för att gå på begravningen. Sedan blev det tokmycket på jobbet med överlämningar och allt.... allt på samma gång.

Jag har fortfarande inte lyckats få någon lägenhet i Karlstad, utan jag kommer att kampera med svärmor och svärfar tills det är löst. Jag börjar ju där redan på måndag, så detta är sista dagen i Göteborg! Detta firas med en tur på lakritsmässa.

Så skjuter jag på packningen till sent i kväll, det är ju en bra plan.

Ujujuj

Stressnivåerna är på väg upp igen, vet inte riktigt hur jag ska lösa det. Jag har svårt att slappna av ordentligt och tänker alldeles för mycket och då skapas hjärnspöken. Hjärnspökena tycker alltid att något är missat eller fel. Saker jag borde ha gjort, inte borde ha gjort och saker jag tror jag glömt eller faktiskt har glömt. Jag tror att det bästa jag kan göra är att baka, sticka och läsa Jane Austen. Det brukar lugna ner mig eller åtminstone hålla hjärnspökena på behörigt avstånd.